Jag har lite svårt att verkligen inse att tävlingsäsongen är över. Slut. Om jag bara förnekar det så kanske vi kan spola tillbaka tiden - sisådär till Spring touren i Henriksdal vore lagom så kan vi ta om det senaste halvåret en gång till. Jag vill inte släppa taget. Vill inte. VILL INTE.

Men så är det. Visserligen lite skönt med mer vardag och man hinner med mer jobb här hemma när man inte är på tävling flera dagar i veckan. Men åla runt i leran i snålblåst och vara kall ända in i benmärgen känns ju faktiskt inte så jävla lockande.



Såhär ska livet vara; lugn betespaus med finaste hästen en varm dag under falsterboveckan. Det är väl inte för mkt begärt..?